Hur väljer man papper för tryck?
Att välja rätt papper är en konst och vi hjälper dig gärna. Det finns framförallt tre huvudfaktorer att ta ställning till – papprets yta, färg och tjocklek.
Pappersvalet påverkar i hög grad det estetiska uttrycket och den känsla du eftersträvar. Vid lägre upplagor motsvarar papperskostnaden en relativt liten del av trycksakens produktionskostnad. Med ökad upplaga ökar papprets andel av trycksakens produktionskostnad och kostnadsaspekterna i pappersvalet blir viktigare.
Det är även viktigt att ta ställning till om pappret kommer utsättas för ett speciellt slitage eller behöver vara åldersbeständigt.
Välj och läs mer
Papprets yta har stor betydelse för känslan i den färdiga trycksaken. Du väljer mellan bestruket eller obestruket, glättat eller matt, slätt eller strukturerat. Ett bestruket papper kan vara lättbestruket, mediumbestruket eller högbestruket.
Med en jämnare pappersyta ökar detaljrikheten och djupsvärtan i trycket. Om du vill ha bästa möjliga färg- och detaljåtergivning i bilderna väljer du därför ett bestruket glättat papper. Men man kan åstadkomma både vackert och effektfullt bildtryck även på obestruket papper, som ger en helt annan känsla. Du bör vara medveten om att det finns trycktekniska begränsningar då ojämnheterna ökar punktförstoring, vilket kräver lägre rastertäthet. Det är svårt att få fram mörka nyanser och mörka bilddetaljer på ett obestruket papper. Välj gärna bilder som domineras av ljusa toner och utan för mycket detaljer.
Vid stora textmängder där läsbarheten är viktig är det obestrukna pappret att föredra. Även ett mattbestruket är ett bra alternativ som inte bländar ögat, såsom ett glättat papper, men fortfarande har en bra bildåtergivning.
Ett bestruket glättat papper är mindre styvt och har sämre opacitet än ett obestruket. Det motverkas genom att välja en högre ytvikt. De mest glättade bestrukna papperskvaliteterna, speciellt med lägre gramvikt, kan orsaka problem vid limbindning eftersom arken kan lossna då pappret inte suger upp lim. Papper kostar i regel mer ju mer bestruket det är.
Olika vita papper har olika vithet. Om du vill ha största möjliga kontrast i bildtrycket, välj ett så vitt papper som möjligt. Eftersträvar du hög läsbarhet är ett lätt gulnat papper ett bra val.
Kulörta papper finns i ett mycket stort urval. Det finns även en uppsjö specialpapper, såsom transparenta, marmorerade, mönstrade och papper med metallic färgyta. Många färgade papper finns också med matchande kuvert. De flesta kulörta papper är obestrukna.
Papprets tjocklek är viktig för känsan av att hålla i den färdiga trycksaken. Olika papper har olika tjocklek eller bulk vid samma ytvikt. Det hårt sammanpressade glättade pappret är tunnare och mindre styvt än ett matt papper.
Det kan vara svårt att avgöra hur exempelvis en 32-sidig broschyr med ett visst papper kommer att kännas i handen. Därför är det ofta en god idé att beställa en pappersdummy med rätt papper och rätt sidantal av oss innan du beställer tryckning.
Om du ska postdistribuera din trycksak bör du tänka på att välja ett papper med lämplig ytvikt. Annars kan trycksaken hamna strax ovanför en portogräns och portokostnaden ökar drastiskt. Ta reda på vad trycksaken kommer att väga om den ska postdistribueras. Använd gärna vårt verktyg Vad väger trycksaken.
Formatguide för tryck
Håller du dig till ett standardformat på din trycksak, såsom A- och G-serien, är möjligheten stor att fritt välja papper utan att pappersspillet blir för stort. Fråga gärna oss om ditt udda format kan innebära problem. Kanske kan ett byte av papperskvalitet eller till ett närliggande format motiveras ekonomiskt och miljömässigt. Kontrollera också att det finns kuvert i ett format som passar trycksaken.
Här visas de vanligaste svenska standardformaten enligt SIS 014711 varav samtliga utgår från A-serien. För trycksaker är A-serien den helt dominerande men G-serien är också vanlig. E-, B- och C- används mest för kuvert och påsar.
Bredden x höjden (mm)
| A | E | C | G | B | |
|---|---|---|---|---|---|
| 0 | 841x1189 | 879x1241 | 917x1297 | 958x1354 | 1000x1414 |
| 1 | 594x841 | 620x879 | 648x917 | 677x958 | 707x1000 |
| 2 | 420x594 | 440x620 | 458x648 | 479x677 | 500x707 |
| 3 | 297x420 | 310x440 | 324x458 | 338x479 | 353x500 |
| 4 | 210x297 | 220x310 | 229x324 | 239x338 | 250x353 |
| 5 | 148x210 | 155x220 | 162x229 | 169x239 | 176x250 |
| 6 |
105x148 | 110x155 | 114x162 | 119x169 | 125x176 |
Vad väger trycksaken?
Storlek och gramvikt påverkar totalvikten av din färdiga produkt. Vi har gjort det enkelt för dig att ta reda på hur mycket din trycksak väger. Det är bra när du skall räkna på eventuell portokostnad. Glöm inte lägga till eventuellt kuvert, följebrev med mera.
Räkna ut ryggens bredd
Om din trycksak ska lim- eller textilhäftas måste du veta hur tjock inlagan är för att få rätt ryggbredd på omslaget. Ett pappers tjocklek mäts i mikrometer (µm). Vet du papprets tjocklek och antalet sidor i din trycksaks inlaga kan du själv räkna ut tjockleken på ryggen.
Förbered för tryck
ICC-profiler används för att få din bildskärm att överensstämma med tryckt material. För att detta ska kunna fungera måste din skärm vara kalibrerad. Vi har två ICC-profiler anpassade för bestruket och obestruket papper.
Du kan skicka öppna original till oss men vi föredrar att du skickar PDF-fil. För att undvika problem och för att vi ska kunna garantera ett bra resultat är det viktigt att du skapar PDF-filen enligt våra instruktioner.
Följ instruktionen i rätt ordning
Placera filerna Litografen_bestruket_F39_270.icc för bestruket papper och Litografen_obestruket_F47_250.icc för obestruket papper på följande plats:
Mac OS: Macintosh HD/Bibliotek/Application Support/Adobe/Color/Profiles/Recommended
Windows: C:\Windows\System32\spool\drivers\color
På PC kan du även högerklicka på ICC-profilen och välja Installera. Den kopieras då till rätt mapp.
Öppna InDesign och gå till menyn Arkiv > Adobe PDF-förinställningar.
I Adobe PDF-förinställningar klickar du på Läs in och navigerar till mappen 2_PDF-export där du väljer Litografen_bestruket.joboptions. och sedan upprepa för Litografen_obestruket.joboptions. Klicka på Stäng.
Öppna InDesign och gå till menyn Redigera > Färginställningar.
I Färginställningar klickar du på Läs in och navigerar till mappen 3_InDesign_farginställningar där du väljer Litografen_bestruket.csf.
Kontrollera att Litografen_bestruket är valt under Inställningar. Klicka på Spara och skriv in samma namn Litografen_bestruket.csf. Klicka på Spara och upprepa sedan för obestruket.
Om du stänger InDesign utan att spara förinställningen måste du läsa in den igen när du åter öppnar InDesign. Om du sparar så ligger den kvar.
När du ska anpassa ditt InDesign-dokument för Litografens inställningar kontrollerar du att Litografen_bestruket eller Litografen_obestruket är valt i Inställningar innan du öppnar eller skapar ditt dokument. Om du öppnar ett befintligt dokument öppnas en ny dialogruta Profil eller regel stämmer inte överens. Välj Justera dokumentet så att det matchar de aktuella färginställningarna.
Nu kan du exportera till pdf från InDesign.
De båda färginställningsfilerna går även att komma åt i Photoshop under menyn Redigera > Färginställningar.
Välj Arkiv > Exportera och välj Adobe PDF (Tryck) när du väljer plats att spara på. Välj sedan den av Litografens båda Adobe PDF-förinställningar som motsvarar det papper du önskar.
Checklista
Vi kontrollerar alltid ditt tryckoriginal noggrant före tryck. Men gå gärna igenom vår checklista innan du skickar material till oss. Skriv ut checklista (PDF).
Skicka tryckfiler
Använd gärna funktionen nedan för att skicka filer till oss. Du kan även lämna materialet till oss på USB, CD eller DVD. Mindre filer kan du även e-posta till filer@litografen.se. Du kan med fördel lämna färdigt material som tryckoptimerad pdf enligt våra instruktioner eller som öppet dokument.
